Hur skulle en svensk miljöinspektör ha reagerat?

Kycklingar som snart ska in i ugnen.

Kycklingar som snart ska in i ugnen.

Börjat tugga fradga? Fått frossbrytningar. Svimmat?

Vad handlar nu detta om? Lugn, jag ska förklara.

Den första söndagen vi bodde i Acquiviva Picena överraskades vi på förmiddagen av att de mest fantastiska dofter började sprida sig upp till vår balkong. Doften verkade komma nerfrån gatan.

Men där låg ju ett bageri. Och det var inte bröd det doftade. Nej, snarare ugnsstekt kyckling kryddad med vitlök och örter. Ljuvligt doftade det.

På måndagen frågade vi kassörskan i snabbköpet, som naturligtvis inte pratade engelska. På min tämligen stappliga italienska lyckades jag få fram en fråga som innehöll orden kyckling, bagare och lite till.

Kassörskan skakade på huvudet och såg totalt oförstående ut. Orden kyckling och bagare kunde hon inte få ihop.

Vår engelska hyresvärdinna visste dock besked. Hon berättade att man på söndagarna kunde lämna in sin egen förberedda och kryddade kyckling på bageriet. Mellan nio och halv tio skulle man vara på plats. De inlämnade kycklingarna gräddade sedan bagaren i bakugnen efter att dagens brödbak var avslutat.

”Det blir jättegott”, förklarade vår värdinna. ”Pröva själva får ni se”.

Så följande lördag inhandlade vi den minsta färska kyckling vi kunde hitta i snabbköpets charkdisk.

(Vår värdinna berättade senare att bagaren hade oroat sig för att vi inte skulle bli nöjda eftersom han tyckte att vår kyckling såg så liten och ynklig ut).

Klar för  ugnen!

Klar för ugnen!

Vi bar hem vårt kap. Lade i en form och preparerade med salt, peppar, smör, olivolja, citron, vitlök och massor av rosmarin.

På söndagen tog vi sedan formen och stegade ned till bagaren. Det var vi inte ensamma om. Formarna med kyckling stod på rad och väntade på att skjutsas in i ugnen.

Två och en halv timme senare kunde vi hämta vår söndagslunch. Och jag kan försäkra att den infriade allt vad dofterna som hade hittat upp till vår lägenhet lovade.

När vi nu visste hur det låg till tog vi dagen efter återigen upp saken med snabbköpskassörskan. Efter att ha konsulterat en ordbok.

– Jovisst, självklart kan man lämna en kyckling hos bagaren lät det nu. Som om det vore den naturligaste sak i världen. Men det undrar jag om en svensk miljöinspektör skulle tycka.

Söndagslunch

Söndagslunch

,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

%d bloggare gillar detta: